siri lidbeck

2012-02-04T11:06:00.002+01:00

utan titel

2012-01-22T17:13:00.018+01:00

2012-01-12T15:31:00.003+01:00

koltecknning, dec 11

2012-01-09T21:59:00.003+01:00

2012-01-04T22:48:00.020+01:00

en enkel tulipan

2011-10-10T23:10:00.003+02:00

Silverfisk

2011-10-06T19:30:00.018+02:00

Akvarellpapper monterat på kartong, lera, tråd, ikeakatalog, akrylfärg och min mammas gamla mjölktänder.

Remains

2011-05-25T18:37:00.015+02:00

Dear Stranger

2011-04-07T13:11:00.025+02:00

Dear Stranger är titeln på det fotoprojekt som jag har jobbat med under en tre veckors workshop med Antoine d’Agata i Marseille.

Vanligtvis så tycker jag inte om att komplettera mina bilder med texter, men den här gången tror jag faktiskt att det är nödvändigt, eftersom det här projektet består av mer än bara foto.

Dear Stranger är ett socialt experiment mellan mig och min omvärld, en undersökning av kontakten mellan två främlingar, och ett försök att bryta ner väggarna som finns emellan oss.

I Marseille mötte jag ett tjugotal främmande människor som gick med på att delta i mitt projekt.

Jag började med att skriva brev till dem. Brev om sånt som ligger och krafsar i bröstkorgen, sånt som vill slinka ut men som aldrig får chansen att göra det, eftersom människor generellt sett tycker att det är obehagligt att lyssna på, att ta del av och ge respons på allt för personliga saker. För att ämnena är obekväma, kanske t.o.m. tabu. För att det finns normer att följa, som innebär att man inte får ge för mycket av sig själv.

Jag sökte upp främlingarna i deras hem. Där läste jag mina brev för dem. Jag klädde av mig, för att vara lika naken fysiskt som emotionellt, utsatt på alla plan. Efter det placerade jag dem framför kameran och lät den registrera det som hände. Jag rörde mig runt främlingarna, tog på dem och klängde i dem. Jag ville fånga deras reaktion på min närvaro, vad som pågick inom dem, sekunderna efter att jag hade fläkt ut mig totalt – när mina bekännelser låg som ett vibrerande täcke i luften. Sedan gjorde jag det omvända – jag placerade mig själv i bilden och lät dem, främlingarna, röra sig fritt runt mig. De fick göra vad de ville, det de vågade och kände sig bekväma med.

I första hand var det ett en personlig utmaning snarare än en fotografisk. Jag vädrade min skit i främlingarnas näsor, i förhoppningen att jag själv skulle få någon slags tillfredställelse av det. Det fick jag också några gånger. Jag mötte människor som jag aldrig skulle ha mött i något annat sammanhang, varma människor som tog emot mig med öppna famnar. Jag upplevde att vi kom varandra väldigt nära under dessa få minuter framför kameran, men även efteråt. Det var som att det inte längre fanns någonting som höll oss ifrån varandra. Vi hade raserat något mellan oss, något som skymde oss båda.

Men det var ju långt ifrån med alla det blev så. Nä, för det mesta gick jag hem från mötet med en känsla av att ha blivit (emotionellt) tafsad på, ofrivilligt exploaterad. Vilket är rättså absurt, eftersom allt gjordes på eget intiativ. Inte heller en enda människa gick ”över gränsen”. Över min gräns, dvs. Det som var hårdast att ta var bristen på respons. Det var så mycket plågsammare att inte bli ägnad en endaste blick, än det var att bli klämd på brösten.

Så vad drar jag för slutsats från dessa upplevelser? Att intimitet är något som både lockar och skrämmer de flesta av oss. Att vi människor faktiskt vill vara nära varandra, men att en diffus rädsla allt som oftast får oss att rygga tillbaka, att gömma oss själva eller att blunda för den andre. Vad den här rädslan består av är jag inte säker på. Men när den väl besegras kan något alldeles speciellt uppstå.

daddy's little darling

2011-02-23T19:19:00.013+01:00

billy, alex, kim. terry, lola, mary-sue.

2011-02-18T19:29:00.012+01:00

ballerina

2011-02-11T17:48:00.024+01:00

en veckas intensivt arbete med terminens första uppgift har lett till:
extrem sömnbrist, knakande leder, sex skåror i vänster pekfinger och
en bok som får mig att skrika och kräkas och skratta och gråta.

.

.
.

Familjeporträtt

2011-01-02T14:10:00.008+01:00

2010-12-11T15:15:00.006+01:00

utan titel

2010-11-27T17:28:00.003+01:00

Journey

2010-11-13T14:24:00.008+01:00

I Eva Merz vecka gjorde jag en bok. Så här blev den.

Jag och min prins

2010-11-13T13:04:00.029+01:00

förlåt mig, fader

2010-11-08T19:05:00.008+01:00

allt jag såg var klockor, buckliga och skeva

2010-10-30T18:50:00.009+02:00

i made him coffee in the morning

2010-10-25T14:31:00.009+02:00

provrum

2010-10-16T11:02:00.002+02:00

du kommer aldrig in igen

2010-10-14T20:52:00.003+02:00

opgave: kærestevold og kællingeklø

2010-10-04T17:38:00.008+02:00

tårta

2010-09-21T18:53:00.016+02:00

2010-09-11T11:54:00.002+02:00

opgave øjeblikket

2010-09-06T19:56:00.004+02:00

2010-08-29T20:03:00.003+02:00

jag glömmer så lätt.

magplask

2010-08-20T19:42:00.012+02:00

så dök jag ner under vattenytan igen.
i den blåskimrande sjön, där algerna dansar och pirajorna rör sig som mörka skuggor på botten.
i sjön som, när man väl simmar i den, utgör hela ens universum.
det var ett magplask som sved.

så här känner jag lite: stick en krok i magen på mig och låt fiskarna
festa på min sötvattenskrynkliga hud.
fäst ett ankar i min fot och låt mig sjunka, låt mig stanna.

så här tänker jag: en människa är inte gjord av sten. hon är kött och blod och en
jävla massa gaser. även jag bör flyta upp småningom.

2010-08-08T16:27:00.012+02:00

vaknar med kroppsvätskor i sängen, ett dundrande kaos i skallen. hela huset tycks osa sjögräs och kvinnohud.
jag vacklar in på toletten och ler när jag får syn på mina svullna köttslamsor till läppar i badrumsspegeln.
hjärnan är slö av vätskebrist och ambivalens, men resten är det inget fel på.
jag undrar om hon kommer över och biter mig blå snart igen.

guldfisk

2010-08-05T18:44:00.006+02:00

jag har gått och blivit ett odisciplinerat fnask. det är läskigt. jag vill vara petig. jag vill bry mig nog
för att inte acceptera något som egentligen är OACCEPTABELT.
men det gör jag inte längre. det är så mycket skönare att bara flyta runt, som en övergödd guldfisk i
en rund liten glaskål, fram och tillbaka, tom på tankar, regler, tom på allt som *borde* finnas där.
en glad och dum liten guldfisk som lever sitt liv fem minuter i taget.
blupp.

pale pink dress

2010-07-30T01:07:00.010+02:00

reykjavík snapshots

2010-07-27T19:40:00.017+02:00

tycker det är sjukt jobbigt att fota när jag reser. bullriga städer i synnerhet är en jävla pain in the ass att fotografera. mina ögon flackar runt och fastnar på intressanta saker överallt, vilket resulterar i att jag springer runt med blicken i sökaren 24/7. när det är så mycket som ska upptäckas, fångas och dokumenteras - då blir tiden knapp och den konstnärliga eftertänksamheten läggs på hyllan. istället för att stanna upp, tänka efter och ta en riktigt bra bild, så tar jag tusentals mediokra snapshots. sen sitter jag här hemma, kollar igenom alla jävla minneskort och slår mig själv i huvet och tänker att jag aldrig mer ska ta med mig kameran på en resa.
anyway:
reykjavík 07-10

2010-07-22T20:16:00.022+02:00

Drömtäta nätter, som att simma i en grumlig sjö. En tung, blåskimmrande sörja, söt och besk på samma gång. En ung Tom Waits håriga bringa - tjocka, sträva hårstrån mellan mina fingrar, som en otrimmad gräsmatta. Mina våta lår mot hans slitna jeans, hans spända muskler.
.....Ett landskap i choklad; berg och svallande vågor, av yoghurt, russin, sylt och honung. Det klibbar i min hand, smälter i min mun.
.....Ett vulkanutbrott - lavan forsar mot de färgglada plåtpanelerna. Elden dansar runt hustaken och öarna, slår mot klipporna, äter sig mot staden. Brinnande barn, skrikande mödrar. Blonda hårtestar klibbar fast på deras rosiga kinder, i deras tårade ansikten.
.....Vita väggar, vita lakan, vita fönster. Kvinnor i vita rockar med rynkade, oroliga pannor, namnbrickor på bröstet, mjuka famnar och varma händer. Vaknar med ett ryck och är osäker på vad som är verklighet och fantasi, min hjärnas febriga hopkok. Ögonen spanar efter gränser, fingrarna trevar efter ramar.

Just kids

2010-07-14T11:21:00.017+02:00

timmernabben, småland - juli 2010.

blondes have more fun

2010-07-13T23:54:00.003+02:00

So long, Red

2010-07-01T00:34:00.003+02:00

det var inte jag, det var hon

2010-06-27T00:43:00.009+02:00

2010-06-23T19:22:00.008+02:00

here be monsters

2010-06-22T00:00:00.003+02:00

I badrumsspegeln

2010-06-19T00:31:00.014+02:00

Med knogarna rödstrimmiga som polkagrisar och fingrarna marinerade i magsaft,
möter hon min blick i badrumsspegeln. Hon ler sömnigt, drar handryggen över de
glansiga läpparna och sjunker ner bredvid mig på kakelgolvet. Sakta stryker hon
sin sträva kattdjurstunga längs min kind och viskar med en röst drypande av
sex och socker:

- Vad vore jag utan dig.

.

picture001

2010-06-18T16:30:00.001+02:00

her handwriting was identical with mine

2010-06-15T01:07:00.005+02:00

2010-06-14T19:35:00.008+02:00

jag ber dig

2010-05-31T21:45:00.009+02:00

ta mig till en
öde åker och
fyll min
mun med
mylla

ta mig till en
motorväg och
använd
asfalten som
rivjärn mot min
kind

ta mig till ett
bergras och
kasta
sten på mina
revben

ta mig till en
forntid och
rista
runor i min
ryggrad

ta mig till ett
bygge och
banka mitt
bäcken mot
betong

ta mig till ett
glasbruk och
krossa
allt som
krossas kan

ta mig
var du vill och
klös min
klitta kolerisk

låt mig
vingla
rangla
kräla fram
hem
till din famn

plocka
upp mig
sy
ihop mig
slicka såret,
fläta håret

stanna
.

.

2010-05-23T00:30:00.006+02:00

första riktiga sommarkvällen, i ett rus av tequila och nostalgi
dansade hon mig galen blåste mig varm kysste mig mör
drog ut mig på en mörk parkering och lämnade mig kåt och blodig,
sårig varig frusen blöt och av den ljumma förrädiskt behagliga aftonen
motbevisad:
våga aldrig hoppas

2010-05-15T18:04:00.006+02:00

resten av världen stack till prag. jag stannade kvar i regnet.
men jag sörjer inte. idag är bra. jag aktiverade hjärncellerna på konsthögskolans vernissage. samlade på mig lite nya intryck, dem behövdes verkligen. måste få i mig lite inspiration innan jag vissnar.
sålänge livnär jag mig på twin peaks, kväll efter kväll.
finns inget bättre än att somna med huvudet full av drömska, spöklika lynch-visioner..

2010-05-06T20:06:00.022+02:00

sitter och knåpar på min ansökan till danska fotoskolan Fatamorgana. tio bilder ska väljas ut,
förstoras och skickas iväg i ett brev tillsammans med en skriftlig motivering.

tio bilder som jag är stolt över, helst nya. tio bilder som talar om vem jag är.
så här ser urvalet ut än så länge:

en av de två sista bilderna ska bort.

2010-04-28T19:38:00.002+02:00

ny plats, ny tid

2010-04-26T22:47:00.008+02:00

2010-04-22T22:29:00.008+02:00

strange days indeed. de kommer och går, utan att lämna spår.

det har redan gått en vecka.
min tidsuppfattning har aldrig varit så fucked.

jag sitter i ett rosa rum, ljust och rymligt. ett luftslott. jag kan röka i fönstret utan att få kramp i tårna.

jag ser på spetsgardinerna och våren utanför,

och jag har så mycket att skriva. så mycket att det inte blir någonting.
ingenting är logiskt, ingenting är magiskt, och det är så tragiskt, som håkan sa.

orden får kanske lov att vänta. imorgon ska jag plocka upp kameran. börja skrubba så smått på den där glaskupan som skymmer min hjärna.

sylvia plath, dra huvudet ur ugnen och håll min hand, här och nu.

favorit: vee speers

2010-04-13T13:35:00.006+02:00

http://www.veespeers.com/

inspiration: ryan mcginley - moonmilk

2010-04-12T17:06:00.007+02:00

http://www.ryanmcginley.com/moonmilk

the soft, the black, the velvety

2010-04-11T20:10:00.016+02:00

mm. om det inte vore för att jag försöker knåpa ihop mig ett liv,
så hade jag kunnat ligga halvnaken på köksgolvet och citera the cure i all evighet.
vissa saker måste få ses i ett rosa skimmer. annars överlever man ej.

2010-04-09T01:57:00.005+02:00

2010-03-30T01:15:00.009+02:00

en hängiven fuck-up

2010-03-29T20:14:00.016+02:00

jag släpar min kropp ner i sängen, ett par dödsryckningar i foten jag dödar den med handen
i väntan på kraschen
slaget smällen snärt på stjärten

hur länge kan man falla
innan benen bryts kotorna krossas och

under täcket där luften är kvav och framtiden dov
rödmosig av hemligheter, mona lisas leende:

mina organ mot asfalten som en prisad abstrakt målning, fin och så men
ganska meningslös
en sån som ingen fattar men som alla låtsas älska

hur djup är avgrunden
min vita duk

2010-03-17T17:59:00.012+01:00

"förmodligen i början av nästa vecka"
naglarna i handflatan och jahapp, så var det med det.
jag är en hund med en fånig huvudtratt, hemskickad från herr veterinär
dömd till en evighet av fumligt kliande och jämrande och vidrig passivitet
tiden är en dimma och jag famlar mig fram,
hoppas vara någorlunda intakt när det klarnar
om sju dagar.

.(17-10-08)

jag åker snålskjuts på gamla bilder just nu.
för trött för att skapa något nytt.
väntar.

2010-03-04T19:44:00.007+01:00

ett år sen idag
och mina fötter är precis lika skitiga.

fotosidan magasin

2010-02-27T22:18:00.008+01:00

2010-02-24T00:12:00.001+01:00

2010-02-20T23:56:00.007+01:00

2010-02-20T20:09:00.002+01:00

2010-02-12T00:08:00.007+01:00

So fucking special.

2010-02-11T23:22:00.006+01:00

Jag har lagt till ett namn på listan över favoritfotografer.

Roger Ballen

2010-01-30T21:23:00.005+01:00

in progress.

2010-01-30T20:44:00.011+01:00

2010-01-26T23:07:00.007+01:00

2010-01-26T22:02:00.019+01:00

brustna blodkärl

2010-01-23T19:28:00.008+01:00

2010-01-21T19:00:00.031+01:00

Ja jävlar vilket ståhej det har varit den senaste veckan. Kanske mest i mitt eget huvud. Men ändå. Många actionfyllda dagar följt av sömnlösa nätter och tvärtom.

Men trots sömnbrist och grumliga ögon så flyter jag fram. Svävar, som ett spöke i Harry Potter, tänker jag mig. Utan några tunga jävla stålhättekängor som drar mina ben i marken. Med andra ord. Jag tror jag är glad. Pepparpeppartaiträ.

Mm, fina helvetiskt kalla snöiga dagar. En hoppfull början på ett nytt decennium, och denna gången ska det funka.

utställningsdags

2010-01-17T16:05:00.021+01:00